Singi till Sälka till Tjäktja
Alla gick upp med tuppen och det var ungefär då som det började ljusna ute. Vädret var fortfarande lite osäkert och enligt stugvärden skulle det bli fint väder under dagen men det kunde komma någon regnskur på förmiddagen. På väg mot Sälka (ca 12 km) kom det några droppar bara.
Tjäktjavagge
http://youtu.be/R37zp9QMUmc
Tjäktjavagge
Det gick riktigt bra att springa och det tog bara 1:44 tim till Sälka. Det var en snäll del på leden och det var inte mycket uppför eller nerför. Dock tyckte jag att det var väldigt blött och det var mycket lera på sina ställen.
Bastun vid Sälkastugorna
Jag köpte lite mat som skulle vara till Tjäktja och lite som jag kunde äta direkt. Blev riktigt genomkyld och tog på mig mera kläder innan jag fortsatte mot Tjäktja.
Permanent bro över glaciärjokk
Började känna av lite halsont och benen kändes riktigt tunga och jag bestämde att jag skulle gå resten av vägen till Tjäktja. De jag träffade i Singi sa att det var riktigt stenigt på väg upp mot Tjäktjapasset och jag tyckte att passade bra att gå den vägen. Ironiskt nog var det delvis en väldigt bra stig att springa på. Vägen från Nikkaluokta till Singi var mycket värre. Allt är relativt.
Ren
På väg uppför Tjäktjapasset
På vägen efter Sälka klarnade det upp och solen började värma. Väl uppe i passet var det en vidunderlig utsikt.
Upp mot toppen av Tjäktjapasset
Stugvärden i Sälka sa att klara dagar ser man ända till Singi och det var riktigt klart väder som jag hade som tur var.
Alldeles på toppen av passet finns ett vindskydd som jag gick in i få lite skydd för vinden. Där satt 3 tyskar och 3 schweizare. De 3 från Schweiz delade jag kupe med i tåget upp. Skoj att höra hur de haft det.
Vindskyddet uppe i Tjäktjapasset
Efter Tjäktjapasset var det nästan enbart sten att gå på fram till stugan där jag skulle stanna över natten. En tröstlös sträcka på ca 4 km som också var jobbig.
Ner mot Alisvagge
Väl framme i stugan blev det en kopp kaffe och så bytte jag till torra kläder. Med hänsyn till övriga vandrare, tvättade jag mina kläder som jag springer i. 🙂
Stugvärden startade värmen i torkrummet så kläderna skulle vara torra till dagen efter. Stugan, Tjäktjastugan, var lika fin som de andra. Allt finns som behövs i stugorna som kudde, täcke, all köksutrustning samt gasolspisar. Så om man vill gå/springa med lätt packning så fungerar det jättebra. Ur bekvämlighetssynpunkt är det en fördel att stanna i de stugor som har butik. Denna stuga hade inte det.
Sedan kom det in 7 kvinnor som alla jobbade inom sjukvården. Ett härligt gäng.
Träffade de jag samtalade med från bistron på tåget upp. De hade haft det lite kämpigt på vägen upp. En av dom gick slut på energi. Väl framme mådde alla bra vilket är det viktigaste.
Stugvärden kom in och frågade om någon ville följa med upp på toppen på närmsta berget, Lulip Muorahiscohkka när solen är på väg ner. Jag och 2 från kvinnogänget följde med. Stugvärden Åke, hade rätt, det var en fantastisk utsikt. En hel del kort togs och jag hoppas att de kan återspegla det storslagna.
Rivgojiehkki
En tysk fotograf som var ute och fotograferade mycket sa att han såg mig när jag sprang förbi honom tidigare på dagen. Han visade mig korten han tog och sa att gärna skickar några kort. Han tyckte att det var udda att springa i fjällen så det var därför han tog korten på mig 🙂
Senare var det trevligt att sitta i stearinljusets sken och prata om allt möjligt.
Dagen som helhet var bra och gemenskapen på kvällen var riktig bra.
Mot Ultralöpning och Triathlon 